Det är under såna här pass man inser att man älskar att springa

Blåsten från pukaberget och arktisk köld, nåja vätterköld i alla fall. Det här passet var synnerligen tufft och hade jag inte älskat det här hade jag gett upp efter 3km. 

Blåsten från Vättern låg på och det var motvind på varje öppet fält. Snön var sådär härligt opackad så det påminde om att springa på en sandstrand. Där det inte var så var snön hårt packad och det var mer eller mindre isgata. Trippande fram eller kämpande mot vinden. 

Min camelback frös till is och jag fuck öppna den och hälla i mig vätskan när det behövdes, klabbigt men det fungerade. 

Drog ner tempot efter 21km, genomfrusen och kall blev de sista kilometerna hemåt lugna. Provade Mr. B:s cola/carboloaderdryck och magen klarade av den. 

Första veckan på 100K träningsschemat är avklarat. 

/mattias